Efter att ha studerat historien om Bambi-sagan och biografi av sin författare Felix, har sagan kommit att demontera sagan i detalj. Låt oss försöka ta reda på varför hon inte bara fascinerade publiken från Mala till bra, men blev också ett slags litterärt fenomen, efter att ha fått titeln "första ekologiska romerska".
Naturligtvis uppträdde historier om att prata djur på Människans gryning. Först fanns de i form av myter. Vid den tiden kände människor fortfarande sin oskiljaktiga enhet med naturen och viftade världen runt hennes bild och likhet. Levande varelser uppfattades på lika villkor, och utförs ofta i rollen som gudar eller totemfestors.
Med civilisationens bildning försvagades denna anslutning, och sådana historier togs alltmer av den allegoriska formen. I samma fabler av ezopa eller den medeltida "Fox-romanen" serveras djur endast av masker under vilka människor var dolda med igenkännliga passioner och laster.
Situationen började bara förändras i andra hälften av XIX-talet. Det verkar för mig att den evolutionära teorin om Charles Darwin spelade en avgörande roll i detta. Tack vare henne började levande varelser upprepade gånger upprepas som våra omedelbara släktingar - bara nu inte i det mytologiska, men vetenskapliga sammanhanget.
Ett nytt utseende på djurvärlden började tränga in i fiktion. Salten var långt här inte först. Det är nog att komma ihåg "Jungle Book" (1894) R. Kipling eller samlingen "Wild Djur, som jag känner dem" (1898) E. Setle-Thompson.
Fairy Tales "Jungle Books", naturligtvis, fortfarande full av allegorier, men djur här ser inte längre ut som skådespelare som spelar någon annans roll. De är inskrivna i den naturliga miljön, som är utrustad med sina egna vanor och på ett eller annat sätt är motsats till samma man Mowgli. Kipling Fairy Tales är snarare nya myter skrivna efter Darwin.
Berättelser och berättelsen om Seton-Thompson namnger inte sagor. Hans djur talar inte och finns i en helt verklig värld. Författaren försöker dock komma nära dem så mycket som möjligt, överföra sina känslor, för att hitta mänskliga analogier för dessa känslor och därigenom göra läsaren empathize de fyra-legishjältar.
När det gäller sagan "Bambi" är dess särdrag att hon hittade några "gyllene mitten" mellan Kipling och Setle-Thompson. Å ena sidan är det fortfarande en saga, å andra sidan - dess karaktärer är inte så mytiska och episka, som i Kipling.
Som MadeKo skrevs Louise Wong Observer, författaren lyckades belöna djur av mänskligt tal och samtidigt inte störa sin väsen. Dessutom, före "Bambi", några sagor avbildade djur så naturligt.
Ja, Salten i stort sett "Justerar" skogsinvånare för att göra dem närmare och tydligare läsare. Men samtidigt visar författaren att det fortfarande är de andra varelserna med sin livsstil, beteende och till och med en livstid. Till exempel är Bambi förvånad över att hans välbekanta ekorre hade tid att bli mormor och att dö från gardinens tänder.
Som en tidigare jägare är Salten mycket tillförlitligt avbildar många hjortvanor i sin saga. Vi lär oss att Oleinok kan gå omedelbart efter födseln, att den främsta hemligheten för överlevnad är försiktighet och förmågan att dölja. Vilket under tillväxten av horn måste hjorten "räkna" - det vill säga att hoppa över döda huden om trädens strumpor och grenar.
Som i naturen börjar Bambis mor från en viss tid att lämna sin son ensam. Trots allt bör hjorten bli oberoende mycket snabbare än det mänskliga barnet. Inte konstigt, säger Bambi strängt: "Var du inte ensam? Samlas! " "Och insisterar på att han själv lärde sig att" lyssna, skilja luktarna och klocka. "
När det gäller vuxna män hjortar de inte bryr sig alls om avkomman, och honor är intresserade endast i den gifta perioden. Vi ser hur den mogna Bambi börjar ha en attraktion till Faline, men i slutet av äktenskapsperioden är det också snabbt att gå till henne (Salten skriver i poetiska att männen kommer att vara "ensamhetens väg"). Ja, och Falina själv "inser", som "älskar" Bambi först efter att han vinner sin motståndare i turneringen.
- Varför händer du inte längre med mig? Filen frågade ödmjukt. Bembby upplevde omedelbar smärta: Merry, det djärva ansiktet blev så underdanigt och tyst. - Ensam resenär går längre än andra! "Bembby ville säga det försiktigt, synd, men mot viljan lät hans röst strängt. - Älskar du mig inte längre? - Falina frågade lite. "Jag vet inte," svarade Bembby. (Per. - I. Gorodinsky)
Äktenskapsrivalen mellan männen och ömsesidig aggression par plötsligt, instinktivt, och inte alls eftersom de var värd i barndomen. Samtidigt visar kampen, Salten ännu mycket hårdare än det är vanligtvis i naturen.
Alla dessa naturalistiska element och gjort en saga är så original. Men dessa fördelar är inte begränsade. Trots den vackra andelen naturalism, är den fantastiska början i Bambi fortfarande utbredd.
Först pratar djuren där - och även olika typer av fritt kommunicerar med varandra. Det finns exempel på interspecifik ömsesidigt hjälp - till exempel när en hjort frigör en hare från silken. Tonen i berättelsen är också ganska fantastiska - till exempel, kallar djur Bambi "Prince of Forest" och i allmänhet tillhör rådjur med stor vördnad.
I karaktärerna är det inte svårt att hitta mänskliga egenskaper och allegory. Till exempel, här som uggla talar om hans släktingar:
- ... finns det något som inte är nödvändigt i världen som släktingar? När allt kommer omkring, om de är mer värdefulla för dig, har du inget att göra med dem, och om inte, är det undertryckt. Först kan vi inte stå för stolthet, den andra är för ingenting. (Per. Y. Nagin)Att avbilda dejurens likgiltighet till sina avkommor, samtidigt som det är ett undantag för far Bambi. Den gamla kloka ledaren uppträder först endast episodiskt, talar med sin son väldigt torr och begränsad till enskilda tips. Men den äldre Bambi blir, desto oftare möter fadern med honom, som gradvis vänder sig till en permanent mentor och lärare.
Oleneck Gobos historia är en indikation på detta avseende, som fångas av en person. Där är det matat, holling och vårdad, som ett resultat av vilket han penetrerar med avseende på sin eviga fiende och en känsla av sin egen exklusivitet. Gobo återvänder till naturen, Gobo är helt omsorg och dör snabbt från jägarens hand.
Intressant, från den här historien, kan läsaren göra en rad olika slutsatser. Det kan uppfatta allt som en allegori av en man som växte upp i "växthusvillkor" och aldrig mogna. Eller som en liknelse om att det är omöjligt att lita på sina naturliga fiender, även om några av dem beter sig annorlunda. Eller att det mest mysiga slaveriet i framtiden är mycket farligare än frihet.
Den renaste allegoryen (och en av de mest rörande platserna i boken) är konversationen av två höstlöv, där du enkelt kan hitta ett gammalt par gifta par.
- Vad kommer det att hända oss när vi lämnar? - Vi kommer att vara nere. - Och vad är det nedanför? "Jag vet inte," svarade den första. - Vissa säger en sak, andra - den andra. Vet du var sanningen är? ... - Och där, nedan, kommer vi att känna något, medvetet? - Vem kan säga det? Ingen återvände därifrån ... Låt oss inte prata om det. ... Låt oss bättre komma ihåg hur bra det var fantastiskt bra för oss förut! Kommer du ihåg hur solen får, hur blev livets juice begravd i oss? Kommer du ihåg? Och daggens liv på morgontimmarna? Och mjuka, underbara nätter? .. - Nu är natt hemskt, - jag märkte den andra. - och sista oändligt. "Vi borde inte klaga," sade det första arket ", för vi har överlevt alla." - Jag har verkligen förändrats väldigt mycket? - frågade det andra arket. - Inte alls! - övertygad om den första. - Du har inte ändrat någonting. Det här är jag gul och rynkad, och du - du är alla samma stilig man. - Åh, lämna! - avbröt den första. - Nej verkligen! - Dusty utropade den andra. - Du är vacker, som den första dagen. Och små gula streck, knappt trevligt, gå väldigt mycket. Tro mig! "Tack," den andra var rörd. "Jag tror inte på dig ... Jag tror inte riktigt ... Men tack för din vänlighet." Du har alltid varit så snäll mot mig! Jag insåg bara vilken typ av du är. (Per. Y. Nagin)Som du kan se, ställde författaren inte alls. Syftet med att skriva en populär fördel på botanisk, zoologi och ännu mer ekologi. Liksom något konstnärligt arbete, skjuter boken, först och främst på känslor. Dess språk är poetiskt och utformat för att väcka med läsaren naturens kärlek, men samtidigt är den verkliga naturen vacker och hård på samma gång. Författaren sätter oss inte i en slags idyllisk plats som Milnes i Winnie Pohe. Hans skog är verklig - med alla faror, cabrer av väder och den oerfarna kampen för överlevnad, där vårdslös och svaga individer (som Gobo) väntar oundvikligen efter döden.
Om det verkar för dig att "Bambi" är bara en sentimental saga om söta lilla djur och dåliga jägare, då uppenbarligen inte läste det. Det faktum att Salten klart inte tog upp sina barn, vittnar om det överflöd av grymma mord och blodiga scener som beskrivs av färgfullt och hänsynslöst.
Bambi möter med döden redan i början av boken, när han ser hur brännaren dödar musen, och sedan den döda hjorten "i blodet med ett sönderfall på spaden." Tja, när vintern kommer med förkylning och hunger, börjar det bara en serie mord - och utan någon deltagande.
Kråken attackerade den lilla sjuka sonen av haren och fastnade honom till döds. Länge lät i skogen av hans subtila, som lider av en röst. [...] En annan gång cuckoon bröt sin hals. Ekorren flydde från hennes tålmodiga klor, klättrade på trädet och, som hon undrade, började rida på grenarna. Ibland satte hon plötsligt, i förtvivlan, de främre tassarna höjde, lindade hans huvud, och det röda blodet flödade på det vita bröstet. Plötsligt pressade hon, grät bitar, och ekorren föll i snön. På en gång flög hungriga fyrtiotalet till slaktkroppen och började ta sin dyster fest. Och snart efter att denna räv bröt den vackra, starka fasanen, som älskade och respekterade hela skogen. [...] Det behov som inte förutspådde slutet, gav upphov till hård och elakhet. Behovet hade fallit samvete, drev bra motiv, förstörde goda tullar, dödade medlidande. (Per. Y. Nagin)Inte mindre fruktansvärt beskrev dödsfallet av kaninerna och rävarna.
Hennes (kaniner - s.k.) De bakre tassarna var maktlösa i snön, som smälte, målade i en rödfärgad sömnad av varmt blod. - Kan du hjälpa mig lite? - Hon upprepade. Hon pratade som om han var frisk, lugnt, nästan roligt. "Jag vet inte vad som hände med mig," fortsatte hon, "inget speciellt ... bara just nu kan jag inte flytta." Hon förhandlade inte, föll på sin sida och dog. (Per. - I. Gorodinsky) - Vid foten av den stora tallen, började du berätta för Ronno, - Lisiza i Death Agony. Jag har precis gått. Fruktansvärt se hennes plåga. Hon blinkade snön och gnuggade nu jorden ... (per. Y. Nagin)Självklart finns det i den här sagan fallet och ömhet och poesi. Men allt detta är harmoniskt kombinerat med den hårda visdomen i det verkliga livet.
På grund av det faktum att Bambi snabbt flyttade in i kategorin barnböcker, i många översättningar och anpassningar, blodiga eller onödiga naturalistiska scener mjukade eller helt uteslutna från tomten. Till exempel är bunnarnas scener inte i någon rysk översättning, förutom överföringen av Gorodinsky.
Sådana "korrigeringar" oerhört tyckte inte om att sälja sig själv. När de amerikanska förlagarna ville "fixa" den andra boken - "Bambi barn" (i synnerhet i kapitlet, där älgens äktenskapssession var avbildad), motsatte Salten kraftigt sådana ändringar och allmänt frågade "att inte annonsera min Arbeta som barnbok ... ".
På filmanpassningar, översättningar och vad det ledde allt detta, kommer vi redan att prata i följande artiklar.
Författare - Sergey Kuriy
Källa - Springzhizni.ru.