Kreativiteten hos den skotska sångaren Ela Stewart var väl bekant Folk Tusovka i början av 1970-talet. Men han uppnådde den nuvarande masspekullingen efter att han började samarbeta med Alan Parsons.
År 1973 var Parsons redan en stor prestige inom inspelningsområdet. Fortfarande skulle! Han deltog i arbetet med epokeralskivan rosa floyd "den mörka sidan av månen". Också en grundlig producent närmade sig Stuarts låtar och expanderar sin ljudpalett med olika verktyg. I huvudsak var det inte längre puritansk folk, men en mjuk sten med rika arrangemang och lång solo.
Men för att tilldela alla meriterna till Parsonus orättvist - snarare spelade han rollen som en diamant kust. Trots allt fördelades ELA Stewarts låtar av mångfald och ljusa sofistikerade melodier vars potentiella parsons och försökte avslöja så mycket som möjligt.
När det gäller den meningsfulla delen, då med denna Stewart och utan Parsons hade en fullständig order. Först försökte han försiktigt undvika i sina texter av banala ämnen och poetiska revolutioner. För det andra ville Stewart mycket att hans låtar liknar ljudfilmer ("Jag vill visa dig en film när jag spelar en sång ...") med en serie ljusa bilder och en intressant historia. Och det var historien i alla ord av ordet - sångaren tog ofta tomten direkt från historiska böcker.
Till exempel har han sången "väg till Moskva" ("väg till Moskva"), dedikerad till invasionen av nazistiska trupper i Sovjetunionen. Genom att ge hyllan till vår arméhjälte kunde Stewart inte motstå i slutet för att skriva om hur efter kriget befriades från fångenskap, skickade sovjetiska soldater omedelbart till sibiriska läger. Men är det värt att skylla på skotten, om han, skriver en sång, var han baserad på skrifterna av en sådan "framträdande historiker" som Solzhenitsyn?
På ett eller annat sätt var det under samarbetsperioden med Parsons (1975-78) Al Stewart spelade in sina bästa album och träffar. I den mest kända och kommersiellt framgångsrika singen av 1976 med det mystiska namnet "år av katten" ("år av katt"). I sångens historia finns en andra författare - Pianist Stewart, Peter Wood. Dess deltagande är svårt att överskatta, eftersom det var trä som han komponerade att den mest klibbande pianofesten, på grundval av vilken låten skrevs. Det hände på många sätt oavsiktligt ...
En gång, i slutet av den amerikanska rundturen 1975, deltog Stewart i sin grupps ljud och hörde trä som spelade en vacker melodi - ren för uppvärmning. Jag gillade melodin, och hon bestämde sig för att utvecklas i en fullfjädrad sång. På två månader var phonogrammet redan praktiskt taget klart, men det fanns fortfarande ingen text.
Först försökte Stewart att använda den gamla skissen från 1966 kallad "fot av scenen" och med orden:
Dina tårar har rasat regnet vid foten av scenen ...Poems var en reaktion på den tragiska ödet av den engelska komedierna Tony Hancock. I slutet av sin karriär oroade Hancock en hemsk depression och försökte till och med tala om det före allmänheten. Men alla hans självmords escapades var vana med ett högt skratt. Medan 1968 störde komedianen inte heller poängen med livet ...
Al Stewart: - Han gick på scenen och sa: "Jag vill inte vara här. Jag är bara arg på mitt liv. Jag är en komplett förlorare, och varför ska jag bara inte avsluta allt detta här. " Och alla skrattade och såg bara karaktären han spelade. Och jag tittade på honom och tänkte: "Min Gud, han betyder vad han säger."Rekordbolaget sa dock att ingen vet om Tony Hancock i Amerika, och i allmänhet är ämnet för mörkt för en kommersiell singel. Arbeta på texten fortsatte ...
Sången fick sitt nya namn när Stewart kom över boken om astrologi, varifrån han fick reda på det, enligt det vietnamesiska horoskopet, är den nuvarande 1975 årets år (i det kinesiska horoskopet istället för en katt verkar kanin). Namnet har ägt rum, men en ny text med orden:
Jag brukade ha en röd tabby, och nu har jag en rödhårig ...... avvisades av författaren själv ("Du kan inte skriva om katter, det är roligt").
Den sista inspirationskällan var den klassiska filmen "Casablanca", publicerad 1942 - mitt i andra världskriget. Den film som utvecklades i Marocko, där ägaren av den lokala nattklubben Rick Blake (utförs av Humphrey Bogart) hjälpte till att täcka människor som flydde från Europa från nazistregimen. Inte av en slump och Bogart, och Peter Lorrre, som spelade i kriminells film, nämns i början av låten.
Översättning Författare - Alexandra:
På morgonen, som om från filmen med Hamphri Bogart, i byn, där den tid de vände sig till omvänd, avskedas du genom publiken, som Peter Lorre, ett plottande brott ...Men om du inte överväger dessa omnämnande och handlingsplats, är den ytterligare ploten av "årets katt" helt orelaterad till "Casablanca". Sångens hjälte är en turist som kom till det nordafrikanska landet. I den här exotiska inställningen ser han en mystisk tjej som är fascinerande hjälten bakom honom. Som Stuart talade, måste flickan "vara, själv från Kalifornien, för att hon vandrar och berättar om katternas och liknande."
... morgon kommer, och du är fortfarande med henne. Bussen med turister lämnade, och du har inget alternativ, du förlorade en biljett, så jag måste stanna. Men nattens trummelodier är kvar i den uppdaterade dagens rytm. Du vet att du en gång kommer att bli tvungen att lämna henne, men för nu kommer du att stanna i en katt.Personligen har jag personligen en historia om en person som vågade bukta för känslor och med huvudet dämpat i ett romantiskt äventyr, verkar det mindre intressant än historien om den komiska självmordet. Men sången själv förstörde inte detta.
Dessutom har Parsons, som vanligt, berikat arrangemanget med en mängd verktyg, inklusive sträng. Då verkade det som om det i sången mycket gitarrer, och det bestämdes att lägga till istället för en överskott av gitarrsolo-saxofon. Stuart tyckte inte riktigt om den här idén - han ansåg sig fortfarande en folkrocksångare, och då erhölls lite jazz. Men då ändrade han sig.
Arbeta på sången gick så länge att med tiden för frisläppandet av det enda året har katten redan slutat. Ändå var Parsons och Stewart övertygade om framgång.
Al Stewart:
"När jag slutade" år av katten "tänkte jag:" Om det inte är en träff, kan jag inte skriva en träff. "Hoppet var motiverat. Singeln med den förkortade versionen av låten (originalet varar 6 minuter. 37 sekunder) nådde den 8: e plats i USA och den 31: e i Storbritannien.
"År av katten" - sången är verkligen bra, men personligen gillar jag den andra hit Stewart - "på gränsen" (förresten, är författaren själv också överens med detta yttrande). Han kom ut 1977 och nådde 42 platser av amerikanska diagram. Enligt Stuart är sångens namn "på gränsen" - Referens till den premiärministers dystra frasen Edward Hita att även "den civila befolkningen kommer att vara på framsidan."
Inte av en slump i sången Stewart så mycket hänvisning till specifika politiska händelser. Här och tipset av de bakande separatisterna som regelbundet var nöjda med attackerna regelbundet i Spanien ("Fiskebåtar går genom nattvatten, i hemlighet som bär ett vapen genom den spanska gränsen ..."). Och skickar till partisankriget i Rhodesia, som kommer att sluta 1980 genom att skapa en oberoende republik Zimbabwe.
Översättning - Dmitry Popov:
Färger körde på min väggkartor. Vindar från Afrika Foreshadow förändring. Torches flare upp på natten, en hand, en antändande by, ger en signal till dem som väntar på gränsen ... Al Stewart: - Ja, det finns saker i sången, vilket visade sig vara sant. Till exempel, en linje "hand, antändande byar" ... de slog verkligen eld på gårdar som tillhör vita människor och utvisade dem från landet till Mugaba (Zimbabwe premiärminister - S.K.) kunde överföra gården till sina anhängare.Eftersom Spanien nämndes i sången ville Alan Parsonsus oväntat lägga till en liten spansk gitarr till arrangemanget. När producenten frågade om någon från den i studion spelade på den spanska gitarren, regerade tystnad. Medan Peter White (som faktiskt var en pianist), sa inte osäkert: "Jo, jag kan försöka ..." - och spelade festen "under flamenco" bokstavligen för två dubbelrum. Parsons lugnade inte ner och lagt till fonogrammet också ljudet av Kastannet.
Al Stewart skrev så många underbara låtar som det skulle vara fel att begränsa sin historia bara två diagram träffar. För en mer komplett bild vill jag uppmärksamma åtminstone flera andra kompositioner.
"Carol" (1975). Inspirerad av den rödhåriga fläkten, som Stewart träffade i New York. Sångaren själv sov inte med henne, men han var säker på att hon ofta gjorde det med andra kändisar.
"Det mörka och det rullande havet" (1975). Enligt Stuart är det här en sång om "relationer förvandlas till en metafor."
Broadway Hotel (1976)
Al Stewart: - Det här är en sång om personer som bor i hotellrummen. Det här är en sång om ett försök att förstå personer som bor i sådana förhållanden - människor som är rika och har råd med huset, men föredrar att bo i ett hotellrum. Det här är hur man bor utan det förflutna, inte att ha något konkret, vad du kan binda dem."Flying Sorcery" (1976). Sången om Amy Johnson är den första engelska kvinnans flygblad som ensam flög till Australien. Hon dog i början av andra världskriget, när hon transporterade leveranser till den brittiska armén.
"Midas Shadow" (1976) Al Stewart: - Hon handlar om en affärsman som tjänar pengar reflexivt, intuitivt, precis som du andas. En sådan person måste ha en skugga av Midas.Midas - Frigian King, känd för rikedom. Kanske minns många myten om Mids magiska förmåga att vända allt till guld, som han rörde.
"Ett steg före" (1976). Mystisk sång. Enligt Stuart handlar hon om reinkarnation.
"Versailles palats" (1978). Musik är baserad på kompositionen "Count Salisbury" av den engelska kompositören av XVI-talet William Berda. Texten hålls paralleller mellan den stora franska revolutionen och studenträtterna i Frankrike 1968.
"Nästan Lucy" (1978). Om sångaren (eller striper) och hennes fruktlösa sökning efter framgång.
"Merlins tid" (1980). Stewart sa att han inte alls handlar om Tom Merlin, som var trollkarl och mentor av King Arthur, men om den skotska krigare poeten, som nämns i sången Robin Williamson "fem förnekelser på Merlins grav".
Författare - Sergey Kuriy
Källa - Springzhizni.ru.